Valborg? Kanske

De senaste dagarna har varit vad min syster skulle kalla ”emo-dagar” och jag har varit så sjukt och överdrivet nere. Vanligtvis finns det en liten anledning och jag är lite halv-nere. Men just nu finns det många anledningar och jag är mer än halv-nere…

Däremot vill jag börja genom att förklara en sak: Nej, jag är inte självmordsbenägen. Dock har jag ingen livslust eller livsglädje kvar, men det betyder inte att jag vill ta livet av mig. Tro mig, det är (som min syster sade) en jävla skillnad emellan att bara vilja dö och att faktiskt vilja, och lyckas, ta livet av sig. Så sluta oroa er över att jag ska skjuta mig, skära handleden av mig, hänga mig, ta överdos av opium eller på annat sätt ta livet av mig, vad min BDB än visar.

Valborg… Min eviga ”fiende”..

Jag har aldrig varit mycket för att fira Valborg, då jag faktiskt inte förstår det stora och häftiga med att fira en dag som, i mina ögon, är precis som alla andra dagar på året, fast med mer eld och packade fjortisar. Men det finns säkert någon gammal anledning till att fira Valborg, någon som sträcker sig tillbaka till typ 1400-1500-talet. Men men, det blir nog bra med det. Det enda som inte är löst just nu är var och med vem/vilka jag ska fira Valborg. Mår jag tillräckligt bra så blir det att festa med Skruttan och de hon ska vara med. Annars blir det att lugnt och stilla umgås med Tony och några andra.
Antagligen blir det alternativ nummer två då jag mår som jag mår, beter mig som jag beter mig och är som jag är just nu. Men det märker vi la då.

Dessutom har jag lyckats få tag i låten A Morbid Fairy Tale av Shy One. Tagit mig två månader att hitta den, men nu är lilla Xersan iallafall lite gladare på grund av det.

Men arsle vad många som håller på och tjatar om mina bilder då!

Nej, nu orkar jag inte blogga mer så nu ska jag fortsätta smaska i mig min frukost (en kall Coca-Cola i glasflaska) så höres vi senare. Finns på MSN om det skulle vara något.

Xersize – ”Killen som inte förstår Valborg”

Death Reunion

Jag måste dö. Så är det bara…

Skolan

Ja, då sitter man i skolan med en bärbar dator av samma märke och modell som den man har hemma och har inget att göra, även det precis som hemma. Så vad gör man? Jo, man leker på WordPress!

Hade redigt svårt att vakna imorse då jag var riktigt trött. Riktigt trött på att behöva gå upp tidigt för att gå till en skola jag inte gillar och vara med personer som jag inte gillar i en linje jag inte passar i. Och också lite trött för att jag satt på akuten med älskade syster till tolv (tror jag), men det var det värt. Syster, om du läser detta: Älskar dig och finns alltid för dig. Hoppas att det är bättre med din rygg idag och att värktabletterna fungerar.

Drog med mig 1100:- idag för att kunna köpa en ”bling-bling-ring” och sedan också skor. Ringen har jag köpt, gick på 340kr. Så jag har alltså 850 att handla skor för (då jag slösade en tio på dricka också). Drar väl ner på Sneaker Store efter skolan innan jag möter upp med alla s.k ”emos”. Gillar inte det ordet, gillar ”alternativ” bättre än ”emo”.

Nej, om man ska ta och arbeta lite nu. Vi höres och synes!

Xersize – ”Killen som sköter skolan”

Då blidde man 17

Ja, då har man fyllt år ännu en gång. För 17:e gången, för att vara mer exakt. Japp, det stämmer, emellan klockan 8 och 9 imorse blidde jag 17 år gammal. Grattis till mig? Tackar, tackar

”Jag har hört ett rykte på stan. Ett rykte som säger att en liten skitunge fyller år idag” sa min kusin med viss ironi i rösten när han ringde för att gratta. Var inte alls beredd på att han skulle ringa, och dessutom vilja komma över på söndag då vi firar! Men som jag skrev på BDB; människor slutar aldrig att överraska en.

Har spenderat min födelsedag i skolan och på stan idag med alla som kallas för ”emo”, även om det uttrycket på en människa stör mig oerhört. Så sjukt trevligt det kan vara! Var med CC, Johanna, Frank, Bella, David, Daniel, en massa jag inte minns namnet på (sorry!) och senare också älskade broder Tony och Clown. De tyckte också att de skulle ställa sig i en ring runt mig som satt ner, mitt på torget, och sjunga för mig. Uppskattades verkligen. Härligaste människorna i hela centrum idag, ingen tvekan.

Finns nog inte mycket mer att säga förutom att jag kommit under fund med mina känslor om… Ja, en speciell person. Och jag har kommit på att för några år sedan… Eller nej, jag håller känslorna för mig själv. Iallafall för nuet.

Ha en härlig kväll och en skön natt!

Xersize – ”Killen é 17!”

15:e april 2008

Kunde knapt gå upp. Kunde inte vara i duschen tillräckligt länge för att duscha bort allt. Spydde nästan när jag skulle borsta tänderna. Kände att jag inte gjort motstånd om någon velat döda mig idag. Var bara i skolan under en lektion och då satt jag bara och lekte med mina tändstickor. Och jag har setat och skrivit på den här raden sen strax efter elva när jag kom hem ifrån skolan…

Vet inte ens vad jag ska skriva. Orkar seriöst inte bry mig om bloggande. Orkar inte blogga, orkar inte vara på internet, kan inte äta, kan inte koncentrera mig, kan inte stava, kan inte tänka förutom på en händelse och om jag fick välja en enda plats att vara på på hela jorden just nu så är det tio meter under marken i en kolsvart kista av trä. Det enda som stoppar mig ifrån att ta livet av mig är min tro och den enda som stoppar mig ifrån att göra något annat dumt är J. Men jag vet ärligt talat inte hur länge till jag orkar och hur länge till de två sakerna kan hålla mig ifrån att göra något. Jag orkar inte ens sitta upp, jag orkar fan inte ens ligga ner. Jag skulle döda för at få något i mig nu. Tabletter, en cigg, snus, joint… Precis vad fan som helst skulle räcka. Och det enda jag vet som skulle kunna lindra allt är att få ett sms ifrån dig där du säger ‘Jag förlåter dig och ger dig en andra chans’ men det kommer aldrig hända och det skulle jag aldrig någonsin be om heller då jag vet precis hur du har det, vad du tänker och vad du känner. Och nu känner jag att jag kommer att ta livet av mig om jag fortsätter skriva. Förlåt för den långa sammanhängande texten idag. Jag orkar bara seriöst inte bry mig mer.”

Detta skrev jag den 15:e emellan då jag kom hem ifrån skolan och då jag gick och la mig. Mycket har förändrats sedan dess. Jag mår en hel del bättre, jag ”tål” människor och jag har fått nya, helt underbara vänner. Tack till er alla

<3

Blogga sig till döds?

Då jag satt på tågstationen i fredags så såg jag, på Metros löpsedel, något som intresserade mig rejält. Jag satt och vägde fram och tillbaka på om jag skulle ta tidningen eller inte. Och jag är glad att jag gjorde det.

” – Man ligger vaken om nätterna, ältar, oroar sig, funderar på nya sätt at ligga steget före”. Någon som inte läst Metro kan gisa vad ämnet handlade om? Jag fortsätter så får vi se om någon kommer ihåg.

” – Man får svårt att sova, att återhämta sig. Somliga kanske bärjar missköta sig, söker lindring i alkohol och droger, hinner inte motionera”. Fortfarande inte? Jag fortsätter ett tag till då:

” – Riskfaktorerna ökar, säger Georgio Grossi, docent i i medicinsk psykologi vid Stressmottagningen i Stockholm”. Knepigt, eller hur? Det handlar faktiskt om att blogga, tro det eller ej.

Enligt Metro så har två amerikaner (självklart!) dött av bloggande och en hamnat på sjukhus. De skriver att bloggandets ”mentala och känslomässiga krav leder till stress” som tydligen gett tre personer hjärtattacker, varav två dött. Och Georgio Grossi tror tydligen att de som bloggar har en chans att hamna bredvid de fyllon som sitter längst väggarna eller på gatorna då det leder till alkohol eller droger. Personligen tycker jag att detta är mer humoristiskt än vad det verkar sant (insert smiley-face here)!

”Den svenska superbloggaren Isabella Löwengrip” kanske mer känd som Blondinbella, ”har det ganska lugnt idag, men höll på att blogga sig in i väggen i somras. Hon säger till SvD att hon skulle börja tvåan i gymnasiet samtidigt som bloggen skulle bli aktiebolag. Hon jobbade hårt för att synas överallt och hamnade på sjukhus efter att ha svimmat”. Då lilla Blondinbella gjorde sju långa och känslomässiga inlägg om dagen är det kanske inte så jävla konstigt att hon svimmade och de som fått hjärtinfarkter måste haft något genetiskt fel samtidigt som de stressade med sina blogar,för att de fått dödliga hjärtinfarkter enbart av bloggar är ju bara så sjukt löjligt att det inte finns. Visst, bloggar kan vara känslosamma och man kan sitta och försöka komma på ett nytt inlägg, ett nytt ämne, hur man kan uppdatera blogen eller liknande. Men känner man att det börjar bli för mycket eller vet att människor i släkten dött av hjärtinfarkt eller liknande så ska man ju inte stressa tills svetten fller rummet. Man måste kunna ta en dag då och då och bara ta det lugnt. Hoppa över en dags bloggande, sitta och lyssna på lugn musik (Dileva?), ta ett bad, unna sig lite ”lyxmat” eller liknande. Ta det lugnt, inte alltid försöka liga steget före. För även om jag inte tror på att man kan dö av bloggar genom att enbart blogga så kan ju andra ärftliga faktorer skada en om man stressar för mycket.

Så sju långa, känslomässiga inlägg om dagen? Nej, håll er ifrån det

Xersize – Killen som bloggar lagom”

Dear Diary…

”Kära dagbok:

Idag har inte varit som alla andra dagar. För det första var det inte lika lugnt som det brukar vara i skolan. Men det gör inget. Sådant händer. Och för det andra har jag träffat Amanda (Manda) idag. Otroligt trevlig och söt tjej. Henne vill jag gärna träffa oftare.

Sen har jag varit med de som kallas för ‘emos’ på stan idag. Förstår inte varför folk använder uttrycket ‘emo’ om personer då emo är en förkortning på musiktsilen emotional hardcore och klädstilen heter fashioncore. Men människor är ju som de är…

Träffade även Tony på stan idag, i Gallerian. Följde honom till hans skola, vet inte riktigt vad han skulle göra där. Pratade om vampyrer.

Men dagens höjdpunkt var utan tvekan Amanda. Så härligt go tjej. Hoppas att hon kommer hit oftare.

Tills imorgon!

Ja, det finns en anledning till att jag inte skriver detta i klassiskt dagboks-format…

Xersize – ”I write blogs, not dairies”

May it be too late?

Det är ungefär vid just den gär punkten som allt börjar kännas hopplöst. Ungefär nu som jag ångrar det mer än jag ångrat något i hela mitt liv, utan överdrift. Ungefär nu som jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden och berätta det för dig…

Det är nu, när jag sitter vid min brors dator, lyssnar på hans Winamp, kollar just din Bilddagbok, med bilder på vackra dig, som I would do anything for love med Meatloaf börjar spelas. Och det var precis då jag började tänka tillbaka på den där kvällen för bara några få helger sedan.

Texten matchar rätt bra in i mina tankar nu. Jag skulle göra precis vad som helst för dig, men ändå berättade jag det inte för dig. Jag borde har berättat det. Då hade det kanske varit underbart härligt just nu.

Men självklart så kommer fler rock-ballader om kärlek och skit upp i min brors Winamp! Bara därför att!

Jag kan inte sluta tänka på den kvällen och vad jag sa, eller snarare inte sa. Jag ska ta och hänga mig nu. Men med min jävla otur går väl repet av också…

Eviga Fjortisar

Ska försöka improvisera hela bloggen. Har inte ens ett ämne när jag nu börjar på ”introt” till denna bloggen. Vet inte ens varför jag skriver den, kände bara för det. Så, vi får se hur allt blir och hoppas att jag plockar upp ett ämne eller två på vägen.

Såg precis en 14-åring lajva ”fuuck dig och din babyloon politik!!!!” vilket stör mig in till min själ. För det första vet han antagligen inte ens vad Babylon är, ännu mindre har vetskapen om att det börjar med stor bokstav. För det andra verkar han inte veta något om politik alls, av vad jag sett och uppfattat ifrån honom. För det tredje så är det inte lite särskrivning eller brist på stora bokstäver i den meningen, för att inte tala om överanvändandet av utropstecken. Varför tror ”de yngre” att de vet allt om allt när de egentligen bara vet en liten del om något stort? Att veta exakt vad som hände på Dagen D gör dig inte till expert på Andra Världskriket, till exempel. Men ändå finns det 14-15-åringar som skryter om sina kunskaper om WWII då de egentligen bara vet hur många personer som dog i Pearl Harbor. Varför hålla på så otroligt mycket? Överdriva, ljuga, verka ”stor”? Ser verkligen ingen mening med det.

Likadant med 17-18-åringar som kallar sig för ”gangsta” och kommer med kommentarer som ”yeaaah vilken gangsta man är yaoooooo”. Det finns en enkel regel; Skryter du om att vara gangster så är du det inte. Punkt slut. Så är det bara. Inget tjaffs om saken, ingen tvekan om saken. Jag förstår inte varför folk alltid ska försöka vara någon de inte är och antagligen aldrig kommer att bli.

Själv har jag fått kritik av fjortisar och ”self-proclaimed gangstas” som tycker att jag ”försöker se cool ut” och ”leker gangster” på mina bilder. Nej, jag försöker inte leka gansgter eller se cool ut. Jag försöker se någorlunda bra ut på bilderna. Vem fan vill inte se bra ut på bilder? Betyder det att jag försöker vara gansgter eller cool? Om sådant är fallet så försöker nästan hela planetens befolkning vara coola eller se ut som riktiga hårdingar, då de flesta vill se bra ut på bilder.

Och nej, bara för att jag rappar så leker jag inte gangster heller.

Det många enkelt förväxlar är tron att alla rappare försöker vara gangsters. 50 Cent, The Game, Ja Rule hela G-Unit… Ja, de försöker vara gangsters, bland många andra. Men ta de som Tupac, Tech N9ne och T.I, som exempel. De är det utan att försöka vara det, de är sig själva. Sen finns det självklart de som är gangsters och visar det, som Jackmouth. Sen har vi de som inte är gangsters och inte försöker vara det eller utger sig för att vara det trots att de har kapacitet till att vara det, som t.ex. Eminem. Så att säga att alla rappare, kända eller inte, försöker vara gangsters är bara ren skitsnack. De som säger det kan inget om musik-genren rap.

Men roligast av allt är de kring en lite äldre ålder (20+) som beter sig som om de vore småbarn, flirtar på Lunar och Helgon och liknande sidor med gamla repliker som ”ey guzzen hur kändes det att ramla ifrån himlen för du är en ängel”. Det är när man ser dessa s.k människor som man, iallafall jag, räds. Vetskapen om att det finns 24-åriga killar som stöter på tjejer yngre än vad jag är och använder repliker som fick ens flickvän att rodna i lågstadiet är skrämmande. Jag blir seriöst ledsen inombords av detta. Det är verkligen idiotiskt rakt igenom, bara patetiskt och fjolligt.

Nej, nu tog det slut med ord att skriva ner i denna blogg. Hoppas att den duger för en blogg som började bland annat helt utan ämne.

Dagens rubrik får då bli: Eviga Fjortisar

May the Force be with you

Xersize – ”Killen som hatar wannabees”

April, april…

Då är vi inne på en ny månad. April… Finns inte mycket att säga förutom en hel del födelsedagar och en hel del misslyckade, tråkiga skämt…

Varför ens ”fira” första april? Ser ingen anledning till att ens ha en dag som går ut på att försöka lura varandra. Och nej, jag är inte sur för att någon lurat mig eller liknande, då bara en person har försökt via ett uppenbart kedje-sms som man genomskådade direkt. Ledsen, Skruttan, men man såg efter första raden att det inte var du som skrivit det.

Däremot fyller älskade syster Mia år idag. Grattis på dig! Och grattis på alla andra aprilskämt som fyller år idag.

Så, på vilket sätt har jag varit effektiv eller aktiv idag? Förutom att jag kan ha sårat någon som står mig så sjukt, otroligt nära och som jag gillar så har jag laddat upp alla mina låtar på Znapmusic (http://www.znapmusic.com/xersize/), så de går att ladda ner, och uppdaterat min BDB rätt rejält. Har också hoppat över Vattenpalatset med klassen idag. Skyllde på att jag skulle på korsfästning. Tror inte att det satt så bra eller att många trodde på det dock. Men är ändå bättre än gången jag skyllde på mensvärk, mestadels för att se lärarinnans reaktion.

Det är läskigt hur hunden till höger, i Comviq-annonsen, dunkar huvud i takt till musiken jag lyssnar på. It’s like he knows…

Hörde också om krocken där killarna hade avlidit. Jag ber för dem, deras familjer, deras närmaste vänner och alla andra som kände dem. Så hemskt sätt att dö på. Och det får en också att tänka. Hela ens liv kan försvinna på ett så kort ögonblick. Bara någon sekunds misstag, ouppmärksamhet eller liknande så kan allt vara borta… Man är dödligare och mer sårbar än vad man oftast känner sig…

Men vad fan? Nu har jag bytt låt och hunden håller ändå takten?! Sicken jävla hund att vara grym!

Vill passa på att be om ursäkt till dig som jag vet att jag sårat idag (du vet vem du är). Det var aldrig min mening, jag kände bara att jag var tvungen att vara ärlig.

Och vill även passa på att säga till dig att jag saknar dig. Det var länge sen vi pratade, ännu längre sen vi träffades. Förlåt för att jag klantade till det. Du betyder mycket, mycket, mycket mer än vad du kan tro och förstå. Saknar dig mer än vad jag trode var möjligt.

Nej, nu räcker det för min del i den här bloggen. Ska sätta mig och tänka tillbaka till kvällen i trapphuset nu. Tänker ofta på den kvällen, den kvällen har blivit ett minne för livet.

Ta hand om er och håll ögonen öppna, speciellt när ni kör bil

Xersize – ”Han som alltid lyckas sabba allt”