Ni vet en sådan perfekt, underbart, genomtänkt katastrofal dag? När man var femte minut tänker ”Nu kan det fan inte bli värre”? Men tacka fan för att precis då slår en meteor ner på ditt hus medans du står i kön på Hemköp, precis bakom en gammal tant som tar flera år på sig att välja vilken sorts ciggareter hon vill ha. Som sagt, jag antar att ni vet hur det är.
Dagen börjar då med den klassiska väckningen av sms (inte ifrån rätt person heller, så klart) och int i handleden då jag antagligen legat fel. Det enda possitiva är att Din underbart vackra änglalika röst var kvar i mitt huvud ifrån igår (<3). Iallafall, vart var jag?
Ont i handleden och för tidigt väckt, så var det ja!
Så efter ca 10min av dragande i sängen så går jag upp, svarar på sms:et och tar på mig en tröjja. Självklart fryser jag som en nerblött kattunge ute i en snöhög vid -35 graders kyla då jag glömde att stänga fönstret innan jag somnade igår. Anyways, jag svarar iallafall på detta illa timeade (usch, försvenskad engelska!) sms och sätter mig vid datorn för att vakna till av den underbart psycho Tech N9ne, med lite hjälp av Big Krizz Kalico och Brotha Lynch Hung b.la., vilket alltid hjälper (rekomenderas dock inte vid baksmälla).
Satan vad det svider!
Vaknar och inser att vi inte har bröd hemma, alltså ingen frukost. Dessutom ville jag bara ligga i sängen hela dagen, men det gick inte för vi skulle fira min systerson (GRATTIS RASMUS!!) så där sprack den idén. Missuppfatta mig inte, jag firar gärna min familj och släkt. Det är bara det att… Ja, social är man ju inte precis.
Så man åker efter timmar av missöden till min älskade syster och min systerson bara för att mötas av två underbart söta småbarn som är perfekta deffinitionen av ordsråket ”skenet bedrar”. Tänk er två söta ungar som innerst inne bara är ute efter att plåga dig in till själen omedvetet. Då har ni de två små och söta ungarna.
Sedan får man reda på att mormor hamnat på sjukhuset igen och att det är värre än de flesta gångerna tidigare som hon hamnat där, så vi åker upp till henne. Och mycket riktigt, hon verkar sämre än jag någonsin sett henne tidigare, och det skrämmer mig. Om hon ens klarar sig till nyår återstår att se. Åker sedan hem efter att ha varit där och spenderar överdrivna minuter med att bära upp några 20-tal glas till nya lägenheten vilket resulterar i att man slår i skallen och börjar blöda. Och efter en hel dag av helvetesdåd sitter jag och skriver en blogg om det och klagar som en annan arg 95-årig kärring som alltid använder frasen ”det var bättre förr”. Jo, man tackar, man tackar.
Xersize – ”Killen som är så possitiv”
Efternotis (Lukas, om du läser detta så får du ursäkta det, för jag skriver det inte för att göra dig arg eller avundsjuk eller liknande. Känner bara att jag måste skriva detta):
Babydoll, du anar inte hur mycket du betyder för mig. Du är det enda possitiva jag har i detta allmänt irriterande och patetiska liv. Du är verkligen mitt allt och jag skulle göra allt för dig. Jag älskar dig bortom ord och efter nästan 6 månader så känns det ändå som om vi just lärt känna varandra. Det är verkligen sjukt. Du är ingen människa, du är en ängel som räddat mitt liv <3
